Ett demokratiskt samhälle vilar på tre offentligt finansierade pelare: våra politiker, forskningsvärlden och nyhetsmedian. För att demokratin ska fungera måste medborgarna kunna lita på dem.
Men hur står det egentligen till med förtroendet för medierna idag? Enligt Novus demokratirapport anser hela 56 procent av alla svenskar att nyhetsmedia driver sin egen agenda.
Det behöver inte betyda att folk tror att journalister sitter och hittar på lögner. Snarare handlar det om att nyhetsmedia har fastnat i en roll där de upplevs som en egen politisk aktör. Till viss del har de också blivit det. Men frågan handlar i grunden varken om vänster eller höger. Det handlar om att sociala medier har slagit sönder mediernas traditionella affärsmodell. I jakten på att förbli relevanta och generera klick har de tappat fokus på sitt kärnuppdrag.
Det är nämligen stor skillnad på hur vi får nyheterna och vad de faktiskt innehåller.
Förr ägde medierna distributionen. I dagens digitala landskap är distributionen fri, vilket innebär att fokus måste flyttas tillbaka till innehållet och kvaliteten.
Målet med nyheterna: Att göra oss klokare
Målet när man tar del av nyheterna borde vara att man känner sig lite klokare efteråt än innan. Fundera på hur ofta det faktiskt sker när du stänger av TV:n eller läser en kvällstidning?
Oftast nås vi bara av ett nytt larm om ett problem vi inte anade fanns, som påstås leda till en framtida katastrof, utan att någon ställs till svars. Resultatet blir sällan förståelse – oftast blir man bara förvirrad och förbannad.
Samtidigt vill de flesta av oss hålla oss uppdaterade och följer nyheterna minst en gång om dagen. Men vad är det egentligen vi vill ha ut av bevakningen?
När Novus undersökte vad svenskarna förväntar sig av nyheterna blev svaren tydliga:
- Fakta: 53 %
- Kunskap: 16 %
- Snabbast på plats: 11 %
- Förståelse: 7 %
Endast var tionde svensk prioriterar alltså att nyheterna ska vara snabbast.
Snabbhetsfällan: När ”fort blir fel”
Varför har då medierna fått för sig att snabbhet är lösningen på allt? Det handlar förmodligen om att snabbhet är lätt att mäta, och att den som publicerar först kniper annonsintäkterna.
Men baksidan är uppenbar: när snabbhet blir det primära målet byggs misstagen in i processen. Och när alla medier tävlar om att vara först med exakt samma nyhet, gör också alla samma misstag samtidigt.
När varannan svensk förväntar sig fakta och upplever att nyheterna blir ”fort och fel” gång på gång, slutar det till slut att se ut som oavsiktliga misstag. För publiken framstår det som en medveten strategi. Fel kan alla göra, men fel får inte vara en inbyggd konsekvens av affärsmodellen.
Åsikter ersätter analys
Det andra stora hotet mot en god nyhetsförmedling är den rådande åsiktshetsen. Livesända debatter med tyckare och kommentatorer – utformade nästan som om nyheterna var en sportsändning – skapar ytterst liten förståelse för vad som faktiskt händer. Tvärtom lämnar de tittaren återigen förvirrad och irriterad.
Nyheternas roll är varken att underhålla oss eller att kabla ut tyckande. Åsikter och underhållning finns det redan ett överflöd av i våra flöden.
En väg framåt for den tysta majoriteten
Anledningen till att många i dag känner sig lurade av nyheterna är helt enkelt att medierna inte levererar det vi förväntar oss. Vi vänder oss till dem för att få fakta, förståelse och för att journalisterna ska granska makten åt oss.
Felet ligger inte hos medborgarna. Felet ligger i att mediehuse har glömt sin kärna. Den tysta majoriteten – de som inte skriker högst på sociala medier – vill bara ha en trygg faktakälla. Om nyhetsmedierna återgår till att göra det till sitt huvudfokus kommer mycket annat automatiskt att bli bättre.
Som ett led i detta kommer jag genom Globeknot att framöver släppa rapporter som ger en trygg och empirisk faktakälla kring vad den tysta majoriteten faktiskt tycker och tänker i stora samhällsfrågor.
Torbjörn Sjöström
Grundare Globeknot